I varje människa finns en

obegränsad utvecklingspotential!

Livshälsa erbjuder flera alternativa utvecklings- och terapimetoder.
Allt som oftast blir det en kombination av flera. Vi tycker att det är avgörande att se dig som individ
och möta de behov som du har.  Gör en förfrågan för att få din personliga plan tillgodosedd!
KBT - individuellt och par

Kognitiv beteendeterapi är en form av psykoterapi som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärnings-psykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu. Med fokus på beteendeförändringar både kognitiv, känslomässigt som rent konkreta förändringar, s.k.overta och koverta beteendeförändringar.

Hur går det till?
Vi börjar med en första inledande session för kartläggning av problematik och där klienten får känna om hen känner sig sedd och förstådd.

 

Därefter lägger vi till att börja med upp en plan om fem tillfällen á 2  tim då vi möts och jobbar målmedvetet med det fokus som är aktuellt

 

KBT är evidensbaserat och den terapiformen som är mest forskad på   idag den snabbast växande i världen och tillämpas, förutom i individterapi, även som grupp-, familje- och parterapi.

 

Problemområden som kan behandlas;
-utmattningssyndrom
-ångest

-depression
-tvångssyndrom OCD
-missbruk

- social fobi


-konflikter hemma & på jobb
-relationsproblematik
-tillagsbeteende
-aggresivitet
-fobier
-traumabearbetning
-sorgebearbetning

 

Emotional Memory Clearing - EMCTM

EMC Metoden är en unik känslohanteringsmetod som bidrar till ökat inre lugn och känslan av. stillhet. 

 Det är en egen behandlingsform rörande känslohanterings-färdigheter som Minanda Fritz utvecklat och arbetat kliniskt med sen i mitten på 90- talet.

 

EMCTM - behandlingsformen passar utmärkt för personer med högt undvikande av kroppssensationer och känslor såsom vid HSP.  EMC ger effektiv känslohantering och frigör livsenergin. Men ökar även känslohanteringsfärdigheter, relationshanteringsfärdigheter och medveten närvaro. EMC är mkt effektivt vid smärthantering.
 

Vid efterforskningar kan man säga att EMC metoden fyller ett hål inom dagens terapeutiska känslohanterings-metoder. EMC innehåller inslag av KBT, DBT, regressionsterapi, trauma bearbetning och anknytnings-teori. EMCTM syftar bl. a. till att identifiera och upplösa känslor, tankar och förändra beteenden som hindrar en person från att må bra och leva livet till fullo. Arbetet bidrar även till att synliggöra undvikande, scheman eller mönster som bidrar till smärta och dysfunktionalitet. Så att ökad självinsikt, livskraft, självförtroende, självtillit och ökad nävaro skapas. En EMC terapeut har god anknytning, arbetar strukturerat och har förmågan att se igenom det som sägs och god intuition! Läs mera om ut bildning till EMC terapeut.

 

EMCTM fungerar både vid krisupplevelser där känslor av förtvivlan och maktlöshet kan finnas samt vid s.k. "tomgångslägen" där känslor av meningslöshet, nedstämdhet och förvirring ofta upplevs. Terapin går ut på att medvetandegöra och därefter förändra oönskade beteenden, känslo- och tankemönster. Resultatet är förståelse och frigörande av energi och känslan av en enorm frihet.

"kroppen är den bok själen skriver"

"När du har tillgång till kroppen och känner den känner du din omgivning. Du kan läsa omgivningen genom kroppen. Det kallas psykokinesisk intelligens som är ett av våra sinnen inom yogatraditionen. EMC passar bra när man har stängt av kroppen och manifesterar samma beteendemönster och situationer om och om igen" -Minanda Fritz grundare av EMC

Problem som kan hanteras med EMC terapi;
-PTSD (post traumatiskt stress syndrom)

- "tysta trauman"
-stress

-ångest
-känslofobi
-smärta och värk
-trauman
-relationsproblematik

hur skiljer sig EMCT
mot andra terapier?

Gråtens har stor betydelse i terapiprocessen!

EMCT vid PTSD

EMCT stödjer klienten att lärs sig att gråta och fördjupa gråten, vilket ökar deras emotionsregleringsautonomi i vardagen och minskar vidmakthållandet av ångest och depression vid PTSD. 

Emotional Memory Clearing Terapi (EMCT) utvecklades av Minanda Fritz under 1990-talet och har sedan dess har arbetat kliniskt med metoden individuellt och i grupp, för att födjupa gråtens i bearbetnings processen, som ett komplement till Affektfobi terapi (AFT) (McCullough. et al.,2003; Bergsten, et al., 2015) men även till annan PTSD behandling såsom EMDR samt Prolonged Exposure (Foa, et al.,2013) och TF-KBT (Bisson, et al.,2013). EMCT är en form av affektfokuserad terapi, bland annat med syftet att upplåsa emotionella spänningar i kroppen.  

I EMCT kan affektclearingen, så kallad affektexponering med ur- och inladdning ske INVIVO med ord och ljud i kombination med medveten närvaro på affekten vilket ofta resulterar i en fördjupning av spänningsupplösande kroppssensationer såsom gråt. .  

Precis som inom AFT, så ställer EMCT funktionen, känslan i centrum och gör antagandet att affektfobi och inhibering av affekter ligger till grunden för många psykiska problem. Inom AFT fördjupar man affekter genom affektexponering där man stannar kvar i affekten tills habituering sker. Denna metod av alla affektexponerings metoder liknar mest EMCTa affectclearing intervention men inom EMCT letar man aktivt efter känslomässiga laddningar och går djupare och clearar dvs. laddar ur affekten genom medveten närvaro och med ord och ljud som leder till gråt. Utveckling av känslohanteringsfärdigheter, som det kallas inom DBT (Linehan & Nilsonne, 2000), är därför en central komponent inom EMCT. Skillnaden är att medan man inom både DBT men även AFT fördjupar och reglerar affekter (Bergsten et al., 2015), så används EMCT tekniker för att först fördjupa, ladda ur genom gråt, men sedan att upplösa affekter så att mental, fysisk avspänning sker och medveten närvaro uppstår. Därefter sker affekt charging/inladdningen men även mental omstrukturering som liknande mentaliseringsbaserad terapi (Kéri & Wiwe, 2017). Inom EMC teoriramar antas, på liknande sätt som inom KBT, att känslor uppstår genom tankar och beteenden. Till skillnad från KBT, så utgår EMCT från att när en känsla väl är skapad så kan den inte alltid lösas där den är skapad (dvs med ändring av tänkandet tex genom att bara omstrukturera negativa automatiska tankar till positiva). Inom EMCT ”köttas” känslan till genom närvaro i kroppen och upplösandet av den fysiska spänningen kopplad till den för EMCT unika interventionen affect-clearing (”att ladda ur”) sker genom medveten närvaro utan prat. Enligt rekommendationer från exponerings-forskning, implementeras kognitiv omstrukturering först när den emotionella exponerings-delen är klar (Craske et al., 2014) och de känslomässiga laddningarna är upplösta, en rekommendation som EMCT aktivt följer. Detta betyder att EMCT följer ”energin” först, sedan när laddningen är urladdad genom gråt och medveten närvaro uppstått, sker kognitivt omstrukturerande samtal om detta. Eller som en EMCT klient uttryckte det efter en session –”jag är äntligen hemma i min kropp med mig själv och mitt inre barn)”.  För att bearbeta känslan vid traumabehandling och affektbearbetning används inom KBT flera exponerings-metoder, så som In-Vivo exponering och ”imaginär exponering”, där terapeuten stödjer klientens förmåga att komma i kontakt med alla viktiga aspekter av traumaminnet. Att som inom Prolonged Exposure, gå från det mentala in i traumaminnet s.k. top down processer skiljer sig markant från hur trauman bearbetas inom EMCT, där man ofta istället utgår från kroppssensationen av känslan sk bottom-up processer (Cozolino, 2002). Alltså, man följer den kroppsligt upplevda affekten istället för att bara prata om den. Genom att följa och fördjupa affekten uppstår ofta en upplevd förståele kring traumaminnet. Conzolino (2002) menar att alla former av psykoterapi är framgångsrika i den utsträckning de förbättrar förändringar i relevanta neurala kretsar. Det kan vara intressant att undersöka effekter av  gråt  och EMCT med MFRI. 

 

Forskning visar att PTSD-symptom inte går över med tiden för vissa, då de flesta drabbas av   symtom efter trauma samt att många ”fastnar” i affekten efter traumat genom att älta traumat vilket avstannar återhämtningen och ökar ångesten. Enligt Gerge (2016) bör PTSD behandlingen ske i flera faser. Gerge (2016) beskriver hur Pierre Janet redan år 1889 ansåg att traumabehandling behövde vara fasspecifik för att tolereras bättre, och beskrev tre distinkta faser. Varav den första är en stabiliserande fas där allians, trygghet och lugnande självhypnos mot allostatisk (uppbyggd) spänning sker (Gerge, 2016; Rothschild, 2000; Van der Kolk, et. al., 1996; Scaer, 2005). Detta lägger en trygg grund för att hjälpa patienter ”att göra det förflutna till förflutet” (Gerge, 2016) som leder till fas två där traumabearbetning genomförs som sedan leder till fas tre där integration och återupprättande av normal social tillhörighet sker (Gerge, 2016). Under behandlingen tas hänsyn till individens aktivitetsgrad så kallat toleransfönstret där förmågan att vara medvetet vaket närvarande och undersökande i sitt trauma utan disassociativ (utzoomnings) problematik (Gerge, 2016; van der Hart, et. al., 2006; Kluft, 1994; Ross, 1996). 

 

Abreaction, är en avreageringsmetod för att bli medveten om förtryckt känslomässig reaktion genom återberättelse och återupplevelse av en traumatisk upplevelse. Vissa undersökningar visar att abreaktiv ego-terapi kan vara effektiv för behandling av PTSD. Denna process involverade användningen av upprepade hypnotiskt inducerade biverkningar av trauma, följt av ego förstärkning, (Christensen, et al., 2013). Interventionerna i EMCT liknar abreaction där återupplevande och frisläppandet av en tidigare nedtryckt känsla uppnås genom att man pratar och upplever den. Men skiljer sig markant i att abreaction betyder avreaktion och inom EMCT återupplivar man traumaupplevelsen genom medveteten närvaro för att omfatta och bearbeta denna med gråtbearbetning. Inte att ”bli av” med känslan utan att bli vän med den och kunna tolka om affekten i framtiden som en viktig ny inlärning. Inom EMCT guidas personen in i affekten mera som en vaken hypnos med medveten närvaro och inte i form av en avreaktion.

 

EMCT gör det möjligt för psykoterapeuten att stödja patienten i att effektivt aktivera och fördjupa inhiberade och ointegrerade affekter som uppstått trauman och omstrukturera dessa. Samt stödja patienten att uppnå en autonomi i vardagen genom att själv lära sig att ladda ur, ladda in adaptiva affekter och öka livskvaliteten. Undvikandestrategier med overta och koverta beteende verkar motverka förutsättningarna för att bearbeta och få en förståelse av traumat. I EMCT är det viktigt att fånga upp självattacker med skuld kring traumat och definiera dess konsekvenser på jagkänslan (Au, et al., 2017). Enligt grundaren av EMCT (Minanda Fritz) stödjer metoden terapeuten att aktivera och fördjupa affekter hos patienten som sedan aktivt hjälper patienten att ladda ur negativa känslor, ladda in nya positiva känslor och därmed lär sig att känslan inte är farlig. Att man inte kan dö, sprängas eller bli galen av en affekt och att affekten avtar när vi ser den men aktiveras när den bedöms och värderas.